Jag kunde inte säga det bättre själv, läs Ola Sälls artikel ifrån SVD den 9 Januari här nedan. Säll förklarar sakligt och bra om Sudans första val på 24 år och varför det kan komma att bli ett fiasko.
KAPSTADEN Valet i Sudan är på väg att urarta till ett fiasko. Afrikas största land kommer inte heller i fortsättningen att ha en regering på demokratisk grund. Omar al-Bashir – efterlyst för brott mot mänskligheten – sitter kvar i orubbat bo.
I grunden handlar valet om legitimitet, om att Bashir tänker påstå att han valts i ett demokratiskt, fritt och rättvisande val.
Få kommer att tro honom.
Vartefter valkampanjen pågått har det blivit allt tydligare att oppositionen spelar i motlut, mot våld, trakasserier och partiska medier.
Efter de senaste veckornas strömhopp av partier och kandidater finns knappt någon legitimitet kvar. Bara småpartier återstår, förutom Bashirs styrande parti NCP, Nationella kongresspartiet.
I södern är läget annorlunda. Södra Sudan är självstyrande sedan fredsavtalet 2005. Det parti som styr där, före detta gerillaarmén SPLM, ställer upp i sitt eget område, men bojkottar 13 av norra Sudans 15 provinser.
Överallt hörs anklagelser om pågående och planerat valfusk. Valkommissionen, som organiserar valet, påstås vara partisk. Kritiken gäller såväl väljarregistreringen och möjligheten att hålla valmöten.
Omar al-Bashir är fientligt inställd till Väst, i synnerhet sedan Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, utfärdade en efterlysning på honom för krigsbrott i Darfur. Bashir är den första sittande statschef som åtalas av ICC. Mot den bakgrunden ska man läsa Bashirs utfall mot de västliga observatörer som släppts in i Sudan:
–Vi ska hugga av dem fingrarna och krossa dem under våra skor, sade han när förre USA-presidenten Jimmy Carters valobservatörer från Carter Centre föreslog att valet skulle skjutas upp en kort tid för att undanröja de värsta problemen.
ICC-åklagaren Luis Moreno-Ocampo, som åtalat Bashir, kommenterade hotelserna så här:
–Som att övervaka ett val under Hitler.
Sedan dess har även USA:s regering via sändebudet Scott Gration föreslagit en månads fördröjning för att öka oppositionens chans att bedriva valkampanj, utan gehör.
Även EU:s valobservatörer är kritiska och drar sig ur den värst konfliktdrabbade provinsen Darfur.
– I vissa delar är våldet förfärligt. När inte ens hjälporganisationerna kan komma fram, kan inte vi heller, säger EU-observatörernas chef Veronique De Keyser.
Helgens val gäller president, parlament, provinsparlament och guvernörer. På presidentnivå försvann trovärdigheten när huvudmotståndaren Yasser Arman hoppade av. Arman är en ovanlig kombination: etnisk arab, men är ingift i en familj från södern och engagerade sig på söderns sida under inbördeskriget.
Arman kandiderade för söderns parti SPLM och motiverar avhoppet med att han inte vill bidra till att ge Bashir legitimitet.
Även de andra stora oppositionspartierna Ummapartiet, Popular Congress Party (PCP), Democratic Unionist Party (DUP) och kommunistpartiet bojkottar med anklagelser om valkommissionens partiskhet.
Ummapartiet och DUP har gamla rötter. Vid det förra valet 1986 var de störst och näst störst. Ummapartiets ledare Sadiq al-Mahdi var premiärminister när Omar al-Bashir störtade honom i en militärkupp 1989.
I brist på motståndare återstår för Bashir att åberopa högt valdeltagande som bevis på legitimitet. 15 miljoner av 19 miljoner röstberättigade har registrerat sig.
Valbojkotterna är tecken på djupa motsättningar i flera dimensioner: religiöst mellan muslimer och kristna, etniskt mellan araber och svarta afrikaner, för att inte nämna den bitterhet som inbördeskrigen i södern och i Darfur lämnat efter sig.
Dessutom har ett nytt trätoämne påträffats i underjorden: olja.
Man kan se valet som ett steg mot landets delning. Helgens val var ett villkor i fredsavtalet 2005 mellan Khartoum och gerillan i söder. Sydsudan fick då självstyre och plats i centralregeringen. Sydsudans regeringschef Salva Kiir håller posten som vicepresident i Khartoum.
Nästa steg blir att söderns invånare ska folkomrösta 2011 om huruvida man vill bilda en helt egen stat.
Men efter SPLM:s valbojkott i norr kan man ifrågasätta koalitionsregeringens fortlevnad – och folkomröstningen. Bashir hotar redan att ställa in den på grund av valbojkotterna. Han kan åberopa teknikaliteter som att gränsdragningen mellan landsändarna inte är klar. Det handlar om oljedistrikt som ingen vill lämna åt den andra sidan.
Skulle Bashir göra allvar av det hotet kan man börja spekulera om risken för ännu ett inbördeskrig. (Ola Säll 9 Januari SVD)
/ Cilia
I grunden handlar valet om legitimitet, om att Bashir tänker påstå att han valts i ett demokratiskt, fritt och rättvisande val.
Få kommer att tro honom.
Vartefter valkampanjen pågått har det blivit allt tydligare att oppositionen spelar i motlut, mot våld, trakasserier och partiska medier.
Efter de senaste veckornas strömhopp av partier och kandidater finns knappt någon legitimitet kvar. Bara småpartier återstår, förutom Bashirs styrande parti NCP, Nationella kongresspartiet.
I södern är läget annorlunda. Södra Sudan är självstyrande sedan fredsavtalet 2005. Det parti som styr där, före detta gerillaarmén SPLM, ställer upp i sitt eget område, men bojkottar 13 av norra Sudans 15 provinser.
Överallt hörs anklagelser om pågående och planerat valfusk. Valkommissionen, som organiserar valet, påstås vara partisk. Kritiken gäller såväl väljarregistreringen och möjligheten att hålla valmöten.
Omar al-Bashir är fientligt inställd till Väst, i synnerhet sedan Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, utfärdade en efterlysning på honom för krigsbrott i Darfur. Bashir är den första sittande statschef som åtalas av ICC. Mot den bakgrunden ska man läsa Bashirs utfall mot de västliga observatörer som släppts in i Sudan:
–Vi ska hugga av dem fingrarna och krossa dem under våra skor, sade han när förre USA-presidenten Jimmy Carters valobservatörer från Carter Centre föreslog att valet skulle skjutas upp en kort tid för att undanröja de värsta problemen.
ICC-åklagaren Luis Moreno-Ocampo, som åtalat Bashir, kommenterade hotelserna så här:
–Som att övervaka ett val under Hitler.
Sedan dess har även USA:s regering via sändebudet Scott Gration föreslagit en månads fördröjning för att öka oppositionens chans att bedriva valkampanj, utan gehör.
Även EU:s valobservatörer är kritiska och drar sig ur den värst konfliktdrabbade provinsen Darfur.
– I vissa delar är våldet förfärligt. När inte ens hjälporganisationerna kan komma fram, kan inte vi heller, säger EU-observatörernas chef Veronique De Keyser.
Helgens val gäller president, parlament, provinsparlament och guvernörer. På presidentnivå försvann trovärdigheten när huvudmotståndaren Yasser Arman hoppade av. Arman är en ovanlig kombination: etnisk arab, men är ingift i en familj från södern och engagerade sig på söderns sida under inbördeskriget.
Arman kandiderade för söderns parti SPLM och motiverar avhoppet med att han inte vill bidra till att ge Bashir legitimitet.
Även de andra stora oppositionspartierna Ummapartiet, Popular Congress Party (PCP), Democratic Unionist Party (DUP) och kommunistpartiet bojkottar med anklagelser om valkommissionens partiskhet.
Ummapartiet och DUP har gamla rötter. Vid det förra valet 1986 var de störst och näst störst. Ummapartiets ledare Sadiq al-Mahdi var premiärminister när Omar al-Bashir störtade honom i en militärkupp 1989.
I brist på motståndare återstår för Bashir att åberopa högt valdeltagande som bevis på legitimitet. 15 miljoner av 19 miljoner röstberättigade har registrerat sig.
Valbojkotterna är tecken på djupa motsättningar i flera dimensioner: religiöst mellan muslimer och kristna, etniskt mellan araber och svarta afrikaner, för att inte nämna den bitterhet som inbördeskrigen i södern och i Darfur lämnat efter sig.
Dessutom har ett nytt trätoämne påträffats i underjorden: olja.
Man kan se valet som ett steg mot landets delning. Helgens val var ett villkor i fredsavtalet 2005 mellan Khartoum och gerillan i söder. Sydsudan fick då självstyre och plats i centralregeringen. Sydsudans regeringschef Salva Kiir håller posten som vicepresident i Khartoum.
Nästa steg blir att söderns invånare ska folkomrösta 2011 om huruvida man vill bilda en helt egen stat.
Men efter SPLM:s valbojkott i norr kan man ifrågasätta koalitionsregeringens fortlevnad – och folkomröstningen. Bashir hotar redan att ställa in den på grund av valbojkotterna. Han kan åberopa teknikaliteter som att gränsdragningen mellan landsändarna inte är klar. Det handlar om oljedistrikt som ingen vill lämna åt den andra sidan.
Skulle Bashir göra allvar av det hotet kan man börja spekulera om risken för ännu ett inbördeskrig. (Ola Säll 9 Januari SVD)
/ Cilia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar